Placeboeffekten har runnit ut...
Skrev till "Mainomai" att jag inte orkade ha kontakt med henne. Vi hade pratat på msn i ett par timmar framåt småtimmarna och när jag stängde ner datorn kände jag mig bara tom, övergiven och ensammast i världen.
Jag satte på Kent och började skriva ett inlägg "lämna mig ifred", sedan somnade jag mer av utmattning än av en längtan efter att sova.
Sov Sov Sov - i tolv timmar. Drömde konstigt. Har börjat drömma om henne igen. Det tog mig två år att sluta drömma om henne, är det då så begåvat att då låta henne trampa rakt in i min hjärna?
Känns som jag är på väg att göra dåliga val igen...
Ändå, när hon skriver till mig som hon gjorde just nu är jag bara världens lyckligaste fiskmås.
Ska lyssna på Placebo nu, sen skriva mer....
Ja alla val är verkligen svåra.. allt känns bara fel och allt blir fel hela tiden. Man tjorvar och kommer inte fram till något bra alls. :/
Ja det hoppas jag med, ska försöka göra rätt, men jag vet inte hur jag ska göra. Det jag vill är redan försent, så ja, de blir svårt...
