1964, den 23 december, i Evanston...
låg hon och vred sig i värkar i en obehagligt gräddvit sjukhussal. Mellan de pulserande värkarna kunde hon andas in den friska atlantluften i sina lungor. Utanför fönstret, såg hon hur de höga vågorna och det vilda skummet slog mot kustremsan - hur värkarna och vågorna avtog och växte i tyst samförstånd - slutligen blev allt spöklikt tyst och i ett försvinnande ögonblick blev allt stilla. Därefter knöt det sig i magen och havet återfick sin vilda uppsyn. De höga vågorna exploderade mot strandremsan. Hon skrek av smärta när ett litet huvud tittade ut. Han som en dag skulle ta sin plats som sångare i Pearl Jam, som en dag skulle skriva soundtracket till filmen "Into The Wild", och inte minst den magiska låten "Society", hade ramlat rakt ner i sköterskans trygga famn.
När "Mainomai" efter ett par års tystnad åter valde att prata med mig frågade jag henne om hon hade sett årets mest sevärda film, "Into The Wild". Hon svarade att hon tyckte den var underbar, sen frågade hon om jag tyckte om soundtracket. Jag svarade att jag gjorde det. Då skickade hon låten "society" och jag började lyssna och lyssna och åter lyssna. Nu har jag tagit hem Eddie Wedders övriga musik efter att ha förvandlats till en tjuvaktig nedladdare. Jag förstår inte hur man kan göra så mycket skön musik samtidigt som Pearl Jam lirar skräp. Är det en av livets stora paradoxer?
Det kan å andra sidan bero på bristande perception från min sida. Jag ska utforska detta för att om möjligt kunna eliminera frågan. Därför har jag nu börjat ladda ner Pearl Jam. De närmaste dagarna ska jag lyssna sönder bandet för att få reda på om jag har rätt eller fel.
Klockan 21 kom "Mainomai" hem från sitt jobb som personlig assistent i en stad på andra sidan sverige. Trött och aningen bakfull duschade hon och slog sig ner framför datorn. 21:22 hade hon läst mitt mail att jag gjort som så många sagt att jag borde göra och skaffat mig en blogg. Om hon ville läsa den, skulle hon vara tvungen att gå online, för att få adressen av mig.
21:24 plingade det till i min msn, hon skrev "Ok, ge mig adressen då."
21:27 undrade hon varför jag döpt henne till "Mainomai"
"Sök på galna kvinnor på wikipedia så hittar du underrubriken Menader, då förstår du..."
När "Mainomai" efter ett par års tystnad åter valde att prata med mig frågade jag henne om hon hade sett årets mest sevärda film, "Into The Wild". Hon svarade att hon tyckte den var underbar, sen frågade hon om jag tyckte om soundtracket. Jag svarade att jag gjorde det. Då skickade hon låten "society" och jag började lyssna och lyssna och åter lyssna. Nu har jag tagit hem Eddie Wedders övriga musik efter att ha förvandlats till en tjuvaktig nedladdare. Jag förstår inte hur man kan göra så mycket skön musik samtidigt som Pearl Jam lirar skräp. Är det en av livets stora paradoxer?
Det kan å andra sidan bero på bristande perception från min sida. Jag ska utforska detta för att om möjligt kunna eliminera frågan. Därför har jag nu börjat ladda ner Pearl Jam. De närmaste dagarna ska jag lyssna sönder bandet för att få reda på om jag har rätt eller fel.
Klockan 21 kom "Mainomai" hem från sitt jobb som personlig assistent i en stad på andra sidan sverige. Trött och aningen bakfull duschade hon och slog sig ner framför datorn. 21:22 hade hon läst mitt mail att jag gjort som så många sagt att jag borde göra och skaffat mig en blogg. Om hon ville läsa den, skulle hon vara tvungen att gå online, för att få adressen av mig.
21:24 plingade det till i min msn, hon skrev "Ok, ge mig adressen då."
21:27 undrade hon varför jag döpt henne till "Mainomai"
"Sök på galna kvinnor på wikipedia så hittar du underrubriken Menader, då förstår du..."
Kommentarer
Trackback
